Hade jag varit amerikan hade jag nog sparat dessa meningar till Thanksgiving, men som den alldeles lagom svennebananen jag är känns det mer naturligt att klottra ner mina tankar här i bloggen.
Jag har precis kommit till insikt om hur lyckligt lottad jag är. Som vanligt har tiden flugit förbi och ännu ett år har passerat. Men vilket underbart år! I augusti 2014 flyttade jag från Stockholm ner till Lund. Det är det bästa valet jag någonsin har gjort. Jag tror på ödet och på att allt händer av en orsak. Skulle det inte ha tagit slut mellan mig och Danilo i början på förra året hade jag säkerligen inte befunnit mig här idag. Allting känns så rätt nu. Ja, hur skulle det kunna kännas på något annat vis när det enda jag gör är att följa mina drömmar?
Jag ska inte låta något stå i vägen för mina mål och ambitioner; den viktigaste personen i mitt liv är ju jag själv. Men hur kan jag ha haft en sådan tur att inte endast ha fått påbörja världens bästa utbildning utan också fått lära känna alla dessa fantastiska människor? Åh min Skånefamilj, vad jag kommer sakna dem!
Jag märker dock av vissa tendenser i mitt beteende... Jag skräms över hur tiden kan ha gått så fort och att detta år redan är över. Hur fort kommer då inte hela studietiden gå? Nej, jag ska slå bort sådana tankar och sluta stressa upp mig själv i onödan. Vi glömmer ofta bort hur mycket vi tar allting för givet, något jag ständigt försöker påminna mig själv om. Därför ska jag, i stället för att skrämmas och vara sorgsen över att första året redan är över, glädjas åt allt jag fått vara med om och se fram emot vad som händer framöver! Jag ska ju trots allt till Stockholm, staden där mitt hjärta, min familj och mina vänner bor. Jag är redo för sommarlov!
